EFRAIM LILJEQVIST OM FRANCIS BACONS FILOSOFI MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL DET ETISKA PROBLEMET UPSALA HOS LUNDEQUISTSKA BOKHANDELN I KOMMISSION Uppslaget till föreliggande arbete har varit iakttagelsen att de praktiska problemens behandling i FRANCIS BACONS filosofi, låt vara på helt naturliga grunder, föga uppmärksammats i jämförelse med de teoretiskas. Egentligen hade det också varit författarens afsigt att särskildt rikta sin undersökning på förstnämda fråga och att söka bringa den till en jämförelsevis uttömmande framställning, men i tvenne riktningar har denna tanke måst modifieras. Å ena sidan visade sig till följd af baconforskningens aktuella läge nödvändigt att ingå i vidlyftigare utredning af de teoretiska spörsmålen, än afsigt och ämne i och för sig påkallat. Å andra sidan befans att en grundlig och uttömmande behandling af BACONS politiska och rättsliga åsigter skulle leda något afväga in på juridiska och positivt statsvetenskapliga frågor. Såväl ur synpunkterna af öfversigtlighet och ämnets homogeneitet, som emedan de öfriga undersökningarna vuxit till en omfattning, hvilken gjorde deras snara afslutning önskvärd, blef på denna punkt stark begränsning erforderlig. En dylik var så mycket mer befogad, som nämda frågor redan underkastats specialbehandling af C. FRIEDLAENDER (De Francisci Baconis Verulamii Doctrina Politica, Berlin 1842) och A. DESJARDINS (nedan anförda arbete). Deremot hade etiken enligt hvad författaren kunde finna icke blifvit föremål för sådan specialbehandling. I dessa omständigheter ligger förklaringen till att författarens undersökning blifvit ett slags filosofisk baconmonografi med öfvervigt af uppmärksamheten åt de grundläggande frågorna och åt det etiska problemet. BACONS personlighet är en ur psykologisk synpunkt högeligen intressant och tillika en ytterst omtvistad fråga, hvars belysning äfven skulle kasta åtskilligt ljus öfver många punkter af hans vetenskapliga verldsåskådning, liksom naturligtvis omvändt den senare är en omistlig utgångspunkt låt vara en bland andra för personlighetens analys. Detta område för baconforskningen har emellertid här måst lemnas oberördt. Ej heller har författaren ansett sig kunna ingå i någon diskussion öfver BACONS särskilda skrifter. Huruvida det från hans sida kan komma till något uttalande i dessa frågor beror på omständigheter, som här icke ens behöfva antydas. Vigtigaste biografiska data samt en öfversigt af de mest betydande baconska skrifternas kronologi och ställning till planen för Instauratio Magna hafva lemnats i trenne bilagor, hemtade från NICHOLS monografi, utan att dock författaren härmed ville förklara sig till hvarje punkt och prick solidarisk med nämda källa. I referatet af Ethica har författaren ansett lämpligt upptaga såväl den engelska terminologin från Advancement som den latinska från De Augmentis. Sidohänvisning till den förra har dock synts obehöflig på grund af den nästan verbala öfverensstämmelse, hvilken inom detta parti råder mellan encyklopedins båda redaktioner, och som gör att man från den senare utan svårighet återfinner stället i den förra. Citat och hänvisningar utan angifvet författarenamn hänföra sig till The Works of Francis Bacon i den af ELLIS, SPEDDING och HEATH redigerade hos Longmans & Co. London 1857-9 utgifna upplagan på sju band. Densamma har mellan åren 1879-90 utkommit i »reprint». Romersk siffra anger bandets nummer, arabisk deremot sida. Sedermera följande kursiver tillkännagifva åberopadt arbetes titel; härpå följande romersk siffra anger bok, arabisk kapitel eller paragraf (aforism) deraf. Utelemnad beteckning med kursiver innebär, der ej annat otvetydigt framgår, att hänvisningen gäller utgifvarnes Prefaces. En kompletterande fortsättning till denna upplaga, äfvenledes i sju band, har SPEDDING publicerat hos samme förläggare åren 1862-74 under titel The Letters and the Life of Francis Bacon including all his Occasional Works. Delvis föreligger numera denna fortsättning i »reprint». Den citeras Life under i öfrigt liknande beteckningssätt för volym och sida. Af öfriga baconeditioner förekomma hänvisningar till följande: THOMAS FOWLERS af Novum Organum, 2 ed. Oxford 1889; WILLIAM ALDIS WRIGHTS af Advancement, 4 ed. Oxford 1891; SAMUEL HARVEY REYNOLDS' af Essays, Oxford 1890 (samtliga dessa tillhörande Clarendon Press Series); EDWIN A. ABBOTS af Essays i 2 voll., 8 ed. London 1889 (ur The London Series of English Classics). Den fjärde af bilagorna har författaren, såsom annorstädes nämts, med vissa modifikationer låtit inrycka från The Works of Lord Bacon (with an introductory essay and a portrait, in two volumes), London 1838 hos William Ball. Den literatur, hvartill eljest någon hänvisning förekommer, har upptagits i särskild förteckning å omstående sida. Då författaren afsigtligt underlåtit att mer än han funnit oundgängligt eller behöfligt inlåta sig i diskussion om andra auktorers uppfattning, har han ock funnit olämpligt att härutöfver upptaga sådan baconliteratur, hvarom han för öfrigt trott sig böra taga kännedom. Endast må här påpekas namnen MACAULAY, CHURCH, DORNER, de RÉMUSAT, BARTHÉLEMYSt HILAIRE, FONSEGRIVE. Upsala i januari 1894. Författaren. |